Erik Björkman har idrottat och varit engagerad inom studentidrotten i snart två decennier. Nu är han tillbaka – den här gången som styrelseordförande för Sveriges Akademiska Idrottsförbund. Han började som innebandyspelare i Karlstads universitetsidrottsförening och har sedan dess aldrig riktigt lämnat studentidrotten. Nu kliver Erik Björkman alltså in som ny styrelseordförande för SAIF med tydliga prioriteringar: stabilare ekonomi, starkare föreningar och en rörelse som syns och hörs mer.

Du har en lång bakgrund inom förbundet, kan du berätta lite om den?
– När jag började plugga på Karlstads universitet började jag som aktiv i KSIF som KAUIF hette då. Jag var främst aktiv inom innebandy men även andra bollsporter. Sedan blev jag ledare för innebandyn i KSIF. När KSIF blev värdar för Studentiaden 2007 och 2008 var jag engagerad och under 2008 var jag även projektledare för Studentiaden. För den som inte vet vad Studentiaden är så var det ungefär vad Akademiska spelen är idag, ett nationellt multisportevenemang. Genom att jag var projektledare för Studentiaden kom jag i kontakt med SAIF och jag behöll kontakten med SAIF genom att bli en del av tävlingskommittén. I tävlingskommittén som fanns på den tiden var vårt uppdrag att hjälpa förbundet med nationella tävlingar. Genom mitt engagemang i tävlingskommittén blev jag invald i styrelsen 2010 där jag var aktiv i olika roller fram till 2020. De flesta rollerna under de tio åren hade ett fokus på tävlingar, nationella och internationella.

Några år efter mitt inträdande i SAIF:s styrelse blev jag utsedd som styrelsens representant i Internationella kommittén där jag blev kvar efter att jag lämnade styrelsen 2020. År 2020 klev jag alltså av mitt styrelseuppdrag för förbundet då jag för tillfället inte hade möjligheter att fokusera på både jobb, familj och flera ideella uppdrag samtidigt.

Hur berättar du för någon som aldrig hört talas om SAIF vad förbundet är och vad förbundet gör?
– SAIF är ett idrottsförbund, precis som fotbollförbundet eller innebandyförbundet. Vi samlar ett gäng föreningar under vårt paraply och vi är medlemmar i Riksidrottsförbundet. Det som skiljer oss från till exempel fotbollförbundet eller innebandyförbundet är att vi är ett fleridrottsförbund, vi samlar inte en specifik idrott utan en specifik målgrupp, dvs studenter som idrottar.

Förbundet samlar och verkar för medlemsföreningarnas intresse där vi är länken till RF och de olika ekonomiska medel man kan få därifrån, vi samordnar årligen ett antal Student-SM tillsammans med medlemsföreningar, vi samordnar deltagande i internationellt studentidrottande och mycket mer för att medlemsföreningarna ska kunna bedriva en så bra och attraktiv verksamhet som möjligt.

Hur kommer det sig att du valde att anta rollen som styrelseordförande för Sveriges Akademiska Idrottsförbund just nu? Vad var det som lockade?
– Studentidrotten har alltid lockat mig och nu finns mer tid och utrymme i mitt liv igen att ägna den. Jag tycker att studentidrott är både roligt och viktigt, och det är anledningen till att jag inte helt släppte taget när jag lämnade styrelsen utan fortsatte ha min koppling via en kommitté.

Studentidrotten är viktig i dubbel bemärkelse – vi får inte bara folk att fortsätta idrotta, vi är ett av få förbund som faktiskt får folk att börja idrotta i äldre åldrar.

Studentidrott är en väldigt viktig del under studietiden när det kommer till hälsa, gemenskap och studieresultat. Över lag är studentidrott en viktig del när det kommer till folkhälsa. Studentidrott får inte bara människor att fortsätta med sin idrott under en period i livet då många slutar idrotta, utan vi är faktiskt ett av få förbund som får folk att börja idrotta i äldre åldrar. Studentidrotten är således viktig i dubbel bemärkelse och bidrar till livslångt idrottande.

Hur skulle du beskriva din långsiktiga vision för förbundet på 5–10 års sikt?
– Framåt ser jag att förbundet och studentidrotten som rörelse växer tillsammans. Vi behöver jobba för att förbundet i framtiden har en betydligt mer stabil ekonomisk situation där vi inte är lika bidragsberoende. Vi behöver komma närmare våra föreningar och anpassa förbundets värdeerbjudande utefter föreningarnas verklighet. För att göra det tror jag att vi behöver röra oss framåt genom att utveckla nya arbetssätt och hitta bättre sätt att möta våra föreningars faktiska behov.

Vad anser du krävs organisatoriskt och resursmässigt för att nå dit?
– Jag tror att SAIF har en unik målgrupp där det finns ett stort driv vilket gör att det finns resurser att tillgå utan att för den sakens skull behöva bygga ett större kansli. Det vi behöver göra är i stället att öka och tillvarata det ideella engagemanget inom förbundet. Detta tillvägagångssätt har fungerat historiskt. Som exempel startar vi upp Studentrådet till hösten. Målet är att vi genom engagerade studenter genererar relevant input kring målgruppen samt frigör mer resurser att driva igenom arbetet helt enkelt.

Jag tror det handlar mycket om att hitta rätt personer på rätt ställen och att matcha rätt engagemang med rätt projekt. Dessutom tror jag att en nyckelfaktor är att hjälpa föreningarna att skapa stabilitet. Målgruppen är naturligt flyktig där många mindre föreningar består av studenter som driver allt arbete och sedan försvinner när de pluggat klart. Här behöver förbundet hjälpa till att skapa kontinuitet.

Förbundet rör sig mot ett ökat fokus på varumärkesbyggande och extern finansiering. Hur ser du på den utvecklingen?
– Jag ser positivt på den utvecklingen. Varumärkesbyggande är viktigt utifrån de följdeffekter vi kan uppnå genom att synas och höras mer. Fler behöver känna till att vi finns, vilka vi är och vad vi gör, både som förbund och som del av studentidrotten i stort. I dag är kännedomen kring studentidrotten fortfarande ganska låg, och där behöver vi bli bättre på att ta plats och kommunicera vårt värde.

Jag tycker också att det är viktigt att vi ökar fokus på extern finansiering och breddar våra intäktskällor. Som det ser ut idag är vi för bidragsberoende, vilket gör att vi påverkas mycket av beslut som ligger utanför vår kontroll, exempelvis bidrag från RF. Förbundet behöver bygga en starkare och mer självständig grund att stå på långsiktigt.

Samtidigt tror jag att möjligheterna är stora. Förbundet kan skapa värde för många olika aktörer, och vår målgrupp är attraktiv och intressant för samarbeten. Därför ser jag detta som helt rätt väg att gå, förutsatt att det görs genom en tydlig, genomtänkt och långsiktig plan.

Vilka risker och möjligheter ser du med att arbeta mer aktivt med externa partnerskap och finansiering?
– Det finns inget inflöde av pengar som är helt fritt från risker och volatilitet, men jag tror att det är risker som är lättare att jobba med och där vi själva har en större påverkansgrad än att vi är helt beroende av bidrag. Jag ser betydligt fler fördelar än risker, som till exempel att det blir en god spiral där vi syns mer och får in partnerskap som i sin tur kan generera ännu mer synlighet och partnerskap.

Med det sagt är inte min målbild att vi ska växa förbundet för sakens skull, utan förbundet ska gynna medlemsföreningarna och i slutändan studenter som idrottar.

Ju starkare vi kan bli som förbund, desto mer kommer vi kunna erbjuda medlemsföreningarna och studentidrottarna.

Hur ser du på balansen mellan breddidrott och elitinriktade satsningar inom förbundet?
– Jag ser att vi idag har en ganska bra balans med ett stort fokus på breddidrotten, där de flesta studentidrottare finns idag. Det vi gör inom elitidrott handlar nästan uteslutande om internationella tävlingar där vi gör det i samarbete med andra förbund med syftet att stärka SAIF:s ställning inom såväl RF som våra internationella studentidrottsförbund FISU och EUSA. Målet med den elitidrott som bedrivs inom förbundet är alltid att den ska gynna våra medlemmar och den breddidrott som bedrivs i medlemsföreningarna. Jag är medveten om att det är en koppling som inte alltid är självklar för alla, och där har vi ett jobb att göra för att visa på hur det hänger ihop. Så länge våra medlemsföreningar inte ägnar sig åt elitidrott så kommer inte vi som förbund att ha huvudfokus där heller. Det är medlemsföreningarna och deras behov som styr.

Hur vill du stärka förbundets relevans för dagens studenter, särskilt i en tid där konkurrensen om engagemang är stor?
– Jag tror att en viktig del i att stärka förbundets relevans för dagens studenter handlar om synlighet och kommunikation. Ju mer vi syns och hörs, desto större möjlighet har vi att lyfta fram det värde studentidrotten faktiskt skapar, inte bara för den fysiska hälsan utan också för människors utveckling i stort.

Det finns mycket forskning som visar att rörelse och idrott kan stärka studieresultat, men också att organiserat idrottande bidrar till personlig utveckling, ledarskap och demokratiskt engagemang. Studentidrotten blir ofta en plats där människor får ta ansvar, engagera sig i styrelser och utvecklas både som individer och ledare.

Studentidrott skapar en helt annan typ av gemenskap och utvecklingsmöjligheter än vad man får som kund hos en kommersiell aktör.

Människor som engagerar sig i idrott och föreningsliv utvecklar ofta ett starkt driv som de tar med sig vidare i många delar av livet. Därför tror jag att vi behöver bli bättre på att lyfta fram de berättelserna och den forskningen. För att lyckas med det krävs också att vi har starka kanaler och en tydlig kommunikation som gör att vi faktiskt når ut till dagens studenter med vårt budskap.

Hur skulle du vilja att ditt ledarskap har påverkat förbundet när du en dag lämnar uppdraget?
– Jag skulle vilja att mitt avtryck blir ett förbund med en stabil finansiering som ligger nära medlemsföreningar där förbundets erbjudande är synonymt med vad föreningarna vill ha. Den dagen jag lämnar min post vill jag lämna ifrån mig ett förbund som är stabilt utan att ha stagnerat, som tvärtom ständigt utvecklas. Ett förbund som har möjlighet och förutsättningar att varje dag arbeta för att göra mer och bättre för medlemsföreningarna. Jag skulle vilja sammanfatta det som stabilitet utan stagnation.

Vad är det bästa med SAIF och studentidrott?
– Att det är kul! Det är helt klart det bästa. Jag har tyckt det är kul att både utöva studentidrott och att kunna vara med och utveckla studentidrotten.

Man träffar hela tiden fantastiska människor inom och runt studentidrotten och det finns stort engagemang och mycket glädje för och inom studentidrott.

 

Förbundet hälsar Erik varmt välkommen som ny styrelseordförande!
Vill du komma i kontakt med Erik? Hör av dig på ordforande@saif.se