Universiaden (World University Games) är världens största multisportevenemang för universitetsstudenter. Det kan liknas vid ett OS till upplägget och kallas ibland för ”Student-OS”. Om 30 dagar äger evenemanget rum i regionen Rhine-Ruhr i Tyskland den 16–27 juli. Adam Stigborn, tävlingsansvarig på SAIF berättar mer om Universiaden.

Hur skulle du beskriva vad Universiaden är och vilken roll den spelar för studentidrott?
– Universiaden är ett av världens största multisportevenemang på yttersta världsnivå. Om man säger Student-OS kanske många i Sverige tänker sig något studentikost som brännbollsyran, men detta är alltså idrott på högsta nivå. Många som deltagit på en universiad har även varit med på OS, VM och EM.
– Internationellt är Universiaden drivande för i princip allt inom det Internationella studentidrottsförbundet, FISU. Det är genom Universiaden de får in pengar och kan driva andra arrangemang som till exempel Student-VM och utbildningar. Därför är Universiaden oumbärlig för FISU och den internationella studentidrotten. Nationellt är det mycket vad man gör det till.

För vissa förbund, till exempel Svenska Curlingförbundet och Svenska Simförbundet är Universiaden en självklar del i deras utvecklingsplaner, men för andra idrotter är deltagandet mer av en slump.

Kan du berätta lite om den historiska bakgrunden och hur länge Universiaden har funnits?
– Liknande tävlingar fanns tidigt, men den moderna Universiaden startades under 1960-talet. Jag skulle säga att 2009 är en brytpunkt då arrangemanget växte, fick en ny standard och blev till det vi känner igen som Universiaden idag.

Vad är det som gör Universiaden unik jämfört med andra idrottsevenemang?
– Universiaden innebär en unik chans att förbereda sig inför ett OS eller ett VM. Det är också en möjlighet att delta på något annorlunda som är lite mer avslappnat utan den press som finns på ett OS eller ett VM. För väldigt många är det dock ett betydligt större evenemang än man är van vid inom sin idrott. Skidorienterings-VM till exempel är inget gigantiskt evenemang medan, detta multisportsevenemang är jättestort med en maffig invigningsceremoni likt ett riktigt OS.

Hur stort genomslag får Universiaden i media?
– I flera länder är det vanligtvis höga tittarsiffror och mycket mediabevakning. Inom curling, fäktning och konståkning är detta en väldigt stor tävling medan det är en mycket mindre tävling inom till exempel badminton, hockey och längdskidor, och det speglar ju såklart intresset. I Sverige får Universiaden som evenemang rätt dåligt medialt genomslag och syns i princip bara om någon av våra svenska deltagare gör något outstanding i sin gren, som att slå rekord eller liknande. Våra resurser att jobba med pressbearbetning är begränsade. Däremot satsar vi och gör vad vi kan utifrån vår förmåga och under årets båda universiader har vi haft med oss en kommunikatör.

Vårt mål är att jobba tillsammans med förbunden för att få ut Universiaden än mer och vi hoppas på en successivt större genomslagskraft.

Räknar man med mycket publik?
– Invigningsceremonin är utsåld sedan länge. Det förväntade publiktrycket varierar mycket mellan idrotterna. Basket är stort i denna region i Tyskland och är en sport som håller väldigt hög nivå på en universiad och där räknar man med stor publik. Vissa idrotter som fäktning och kampsport kommer att hållas under samma tak i en stor mässhall och där hoppas man på stor publiktillströmning. Utomhusidrotterna som beachvolleyboll, rodd och friidrott förväntas dra mycket folk där samhällena som arrangerar kommer att kolla.

Är det något som är annorlunda i år jämfört med tidigare universiader?
– För första gången på 20 år finns ingen OS-by. I år är det ett hotellkoncept där man bor på specifika hotell tillsammans med sin respektive idrott. Eftersom Universiaden erbjuder ett kulturprogram kommer det bli lite svårare att hålla ihop alla delar. Men det finns också positiva aspekter av att Universiaden nu hålls i Europa. Det betyder till exempel att fler har möjlighet att delta och att de inte behöver bekymra sig om tidsomställningar eller dyra interkontinentala flygbiljetter.

Vilka utmaningar har ni mött i planeringen inför årets evenemang?
– Vi är sårbara när det kommer till våra resurser. SAIF har inte något elitidrottsstöd från Riksidrottsförbundet och vi har inga öronmärkta pengar för universiader eftersom det inte är SAIF:s medlemmar som åker. Dessutom har vi spänt bågen rätt ordentligt och har två kommande stora evenemang under 2026 i form av Cheerleading-VM i Göteborg och FISU Forum i Östersund som tar mycket resurser i anspråk. Vi väljer ändå att lägga de resurser vi kan eftersom vi ser hur mycket en universiad ger svensk studentidrott i form av till exempel samarbeten med universitet och andra förbund. Att Universiaden är ett starkt varumärke ger oss möjlighet att prata om våra föreningar och deras verksamhet med andra förbund och lärosäten. Tack vare att FISU ställer höga krav på arrangörerna där det mesta ingår i deltagaravgiften krävs det vanligtvis inte så stora administrativa insatser kopplat till detta.

Vilken roll spelar SAIF inför, under och efter?
– Konkret försöker vi skapa så bra minnen som möjligt och sprida så mycket information som möjligt. I år deltar vi i sju idrotter, beachvolleyboll, friidrott, simning, taekwondo, tennis, fäktning och bågskytte, men vi hoppas på fler framöver. Vi samarbetar med förbund och håller kontakt med de aktiva idrottarna och jobbar för att de ska bli ambassadörer för Universiaden och för studentidrotten.

Vi har som mål att så många som möjligt av deltagarna ska ha fått användning av sina erfarenheter från en universiad i sina framtida karriärer. Vi följer upp detta tillsammans med förbunden och hoppas att Universiaden bidragit till ett positivt steg i utvecklingen för deltagarna oavsett vilken väg de tar.

Vilka förväntningar har du på den svenska truppen och vilka sporter tror du att de kommer att utmärka sig mest i?
– Våra förväntningar är först och främst att så många som möjligt ska känna att beslutet att åka på en universiad var det bästa beslutet de tog detta år och att de blir framtida ambassadörer för detta evenemang inom sina respektive idrotter. Vi värderar inte om någon gjort detta bra eller dåligt utefter hur många medaljer som tas. Förbunden lägger givetvis en plan för varje aktiv som är på plats. SAIF vill dock trycka på personbästa och firar detta minst lika mycket som en medalj. Då får man med sig känslan av att faktiskt ha lyckas prestera på denna nivå vilket är oerhört värdefullt inför framtida tävlingar.

Vad kan SAIF få med sig i form av erfarenheter som kan gynna förbundet, medlemsföreningar och studenter?
– Förhoppningsvis har vi hittat 80 svenskar som får upp ögonen för och brinner mer för studentidrott än vad de gjorde tidigare. Att satsa på elitidrott och att vara student är ofta två olika världar. SAIF var med och drev igenom satsningen på Riksidrottsuniversitet och dessa har gjort att det finns bättre förutsättningar för dubbla karriärer, men det finns generellt väldigt få ytor där dessa två världar möts. Student-SM är ett exempel på mötesplats. Inom simning har vi exempel på idrottare som varit med och arrangerat och deltagit på Student-SM efter Universiaden. Ett annat exempel är en friidrottare som deltog på Universiaden som sedan var med i student-SM i golf.

Hur påverkas idrottarna av att delta på Universiaden?
– I mångt och mycket är det upp till idrottarna själva. SAIF trycker alltid på att vara med på så mycket som möjligt och ta del av till exempel invignings- och avslutningsceremoni, kulturprogram och att passa på att se andra idrotter än sin egen samt att få utbyte av andra deltagare. Men de tävlande väljer ju såklart själva vad de vill se och uppleva av det som erbjuds och hur väl det går att anpassa till sina respektive tävlingsprogram.

Viktig info om Universiaden – hittar du här

Datum för Universiaden, VM och flera andra tävlingar – hittar du här

Är du intresserad av SAIF:s tävlingsverksamhet – kontakta adam.stigborn@saif.se