Ni har sökt två ekonomiska stöd från SAIF, dessutom gick ni in med en lika stor egeninsats. Berätta lite om det?
– Det rättvisa sättet att göra det på är ett partnerskap mellan oss och SAIF. Vi ser de ekonomiska medlen vi ansökt om som en möjlighet att realisera projekt och idéer. Därför gick vi in och finansierade båda projekten till 50 procent och ansökte om bidrag för resterande 50 procent från SAIF. 

Hur lyckades ni få ihop en så stor summa som 30 000 kr till satsningarna?
Pengarna kommer från olika källor, dels de vanliga klubbfinanserna dvs. medlemsavgifter, dels från när vi erbjuder kurser för att lära sig ro. Vi har också olika typer av fundraising-aktiviteter som att vi säljer New Body och är med i Städa Sverige.

Vi testar lite olika projekt när det kommer någon som vill driva ett visst projekt. Det som vi gör mest regelbundet är att städa. Runt valborg finns det till exempel en del att städa här i Uppsala. Vi städar också kring Fyrisån, det gillar vi eftersom det är vår träningsplats.

Oliver berättar att Uppsala kommun har olika städinitiativ, men att det inte varit lika väl organiserade som Städa Sverige.

Städa Sverige kontaktar föreningar som anmält intresse när initiativ i deras närhet finns tillgängliga. Det har hänt att UARS själva kontaktat Städa Sverige med förfrågningar i samband med vissa speciella städdagar.

– Städa Sverige är kul eftersom man ser vilken effekt man får av att städa och vi håller rent kring vår träningsmiljö. Däremot är det ett ganska stort jobb för relativt lite pengar.

Vad tjänar ni mest på?
– Det som ger mest värde är kurserna vi håller och olika typer av event-rodd. Till event-rodd kommer bl.a. företag som har after work, möhippor och svensexor och detta genererar mest pengar. Dessa event är också roliga eftersom det vanligtvis är något som firas. Det är bra stämning samtidigt som vi får ägna oss åt vår sport.

Vi brukar även hålla auktioner. Till exempel auktionerar vi ut att man får namnge en viss båt eller sätta sitt namn på en plats i båten. Målgruppen för aktionerna är medlemmar men oftast alumner som har lite mer ekonomiska resurser än studenter.

Har ni några tips till andra föreningar gällande föreningsekonomi?

– Se lokala möjligheter! Ett exempel på en lokal möjlighet som vi förvaltade är Uppsala triathlon. Där hjälpte vi till och var ansvariga för första delen som är simning. Vi bidrog med motorbåt, funktionärer och styrde upp på plats.

I höst hjälper vi till med Uppsala marathon. Vi har tur att sträckan delvis går längs med Fyrisån så vi får 3000 kr för att ställa upp en vätskestation vid båthuset. Uppsala marathon kommer och levererar drycken så det krävs väldigt lite av oss.

Hur kom ni kontakt med Uppsala marathon? 
– Vi såg att en del av banan gick precis vid vårt båthus så jag mailade deras infomail och frågade om de inte skulle ha en vätskestation där. De svarade att det var kul att vi hörde av oss och ger oss 3000 kr för att ställa upp en vätskestation och bidra med funktionärer.

Lidingö roddklubb skulle kunna göra något liknande på Lidingöloppet. Jag har sprungit Lidingöloppet och en del av sträckan går precis förbi deras båthus så de borde verkligen kolla upp det!

 

Det låter som att det är så väldigt lätt för er att hitta lösningar som genererar pengar, är det något ni försökt men misslyckats med?
– Ett försök vi gjorde som inte lyckades hela vägen var O-ringen i somras i Uppsala, en stor orienteringstävling. Då försökte vi styra upp men de enda uppdrag de hade kvar var nattpatrullering i skogen. Där hittade vi inte tillräckligt många som ville patrullera i skogen nattetid.

Berätta lite kort om satsningarna ni sökte ekonomiskt stöd för?
– Vi döpte den ena ansökan till ”Båtmaterialsbredd – båt och åror för lättare roddare”.

Majoriteten av materialet inom rodd finns efter en schablon på längd, vikt och skostorlek. I flera båtar finns inbyggda skor och det är bara en storlek. Vi ville göra en satsning på att bredda materialet för att kunna rekrytera de som inte passar in i schablonen av en ”medelroddare”. Personer som är mindre har oftast störst utmaning och det är ofta kvinnor. Utmaningarna består bland annat i att fötterna kan glida ur skorna. Detta kan man försöka kompensera genom att tejpa fast fötterna men då blir det i stället en säkerhetsrisk om båten skulle kantra. Även årorna har handtag efter en ”one size fits all”-modell.

Oliver berättar att den andra satsningen också riktas mot att bredda målgruppen.

– Målgruppen är alla typer av nybörjare och de som är lite rädda för vatten. Hälften av alla vi skickar ut i en smalare båt välter första gången. Vi vill satsa på pontoner som kan sättas på alla typer av båtarna. Det ger en stabilare och säkrare båt som inte välter så fort du gör ett misstag.  Man kan också koppla på pontonerna när det är lite sämre väder eller kallt i vattnet.

Hur lever satsningarna kvar i er förening?
– Tidigare har vi lyckats rekrytera in nya målgrupper, de gick kurserna men sen såg de att det inte fanns några båtar de kunde ro och då tappade vi de.

Nu tror jag att vi kommer kunna hålla kvar många fler för att vi erbjuder material som fler kan använda.

Oliver berättar hur materialinköp i sig är en långsiktig satsning i en materialsport som rodd.

– Roddsportens stora utmaning är utrustningen som krävs för att utöva sporten. Fyrisån är vår träningsanläggning och kommunen tar hand om den på ett bra sätt.

Vi fick bidrag från SAIF 2020 för studentsatsningen, ett stort rekryteringsprojekt vi gjorde. I samband med det köpte vi en roddbåt från ett tyskt företag som sedan gick i konkurs p.g.a. pandemin. Den båt vi köpte kan vara en av de sista båtarna företaget producerade och den ska användas i åtminstone 30 år framöver. På så sätt är allt material vi köper in långsiktigt. Dessutom har vi en bra materialgrupp som kan laga i princip vad som helst och därmed förlänger materialets livslängd ytterligare.

Har ni några fler tips till andra föreningar?
– Vårt generella tips är att jobba med de lokala initiativ som finns och att vara kreativ och skapa egna initiativ.

För oss går största delen av pengarna till materialkostnader men föreningar med lägre materialkostnader kan i stället göra fler roliga aktiviteter för medlemmarna.

 

UARS önskar se inspirerande exempel på vad andra föreningar gör!
– Det skulle vara kul att se exempel på vad andra föreningar gjort. Det vore också intressant att se exempel från föreningar med liknande utmaningar som materialsporter brottas med.

Har din förening gjort någon satsning ni vill berätta om? Har ni andra förslag på hur man kan tänka kreativt kring olika utmaningar? Hör av er till kommunikatör Jennica Norling Karlsson