Uppvuxen i Bulgarien, flyttade till Sverige för att satsa på modern femkamp – och är nu på väg tillbaka för att bli tandläkare. Samtidigt jagar Marlena Jawaid en OS-plats i Los Angeles 2028. I somras tävlade hon i Universiaden i Rhine-Ruhr, ett av många stopp i ett liv där elitidrott och studier går hand i hand.
– Allt handlar om att vilja tillräckligt mycket.
Marlena Jawaid har hunnit med mer än de flesta i sin ålder. Hon är OS-deltagare, landslagsfäktare och snart tandläkarstudent i Bulgarien. Hon växte upp i Bulgarien, påbörjade sin femkampssatsning där, men flyttade till Sverige 2020 för att utvecklas vidare som idrottare. Nu, med Paris-OS i bagaget och siktet inställt på Los Angeles 2028, kombinerar hon en elitsatsning i modern femkamp med studier och ett liv i två länder.
– Jag ångrar absolut inte min flytt till Sverige och fortsätta min satsning här, snarare tvärtom. Självklart är det svårt att vara borta från familj och vänner, men jag trivs i Stockholm och har möjlighet att åka hem. Sen hade jag inte klagat på några grader varmare eller fler timmar dagsljus på vintern, säger hon och skrattar.
Marlena debuterade internationellt 2017, men karriären tog fart på allvar några år senare. Hennes favoritgren var länge ridningen, och när den plockades bort ur den moderna femkampen, var hon lite osäker på framtiden men landade till slut i att fortstätt satsa, med siktet inställt på OS i Los Angeles 2028. Och successivt har fäktningen har tagit en allt större plats, både i hjärtat och på tävlingsschemat, som till exempel i sommarens Universiad i Rhine-Ruhr där hon representerade Team Sweden.
– Det var kul att det blev så bra fäktning. Vi visste inte hur många som skulle komma, eftersom det låg så tätt inpå VM, men nivån var överraskande hög.
Jag gillar verkligen mästerskap där man får spendera tid med andra aktiva, det betyder mycket.
Men Universiaden var inte hennes första stora idrottsupplevelse. Hon tävlade för Sverige i OS Paris förra sommaren och slutade på 24:e plats i modern femkamp, och vid VM i Kina, också det förra året blev hon sjua. Jämförelsen mellan OS och Universiaden dyker naturligt upp:
– Självklart skiljer sig saker, som att bo i OS-byn jämfört med hotell, men det är mycket som påminner om varandra också. Till exempel det här med att så många idrotter samlas på ett och samma ställe. Och pinsen! Det spelar ingen roll var du är, någon vill alltid byta pins.
Vid invigningen fick Marlena bära den svenska fanan tillsammans med tennisspelaren Nikola Slavic, en ärofylld uppgift som kom som en överraskning.
– Vi har faktiskt skämtat om det tidigare, jag och mina närmaste kompisar, att jag vill vara fanbärare på OS. Så det här var ett steg i rätt riktning.
Det var så mycket känslor när man klev in på arenan – adrenalin, fjärilar i magen, och den där känslan av att nu börjar det på riktigt.
Efter Universiaden bar det iväg direkt till EM i modern femkamp i Madrid.
– Det gick bra fram till semifinal, men sen blev jag sjuk och fick dra mig ur. Det var tråkigt då, men rätt beslut. Det är VM inom kort, så det var inte värt att riskera något.
Att kombinera elitsatsning med studier är inte alltid enkelt. Marlena läser till fysioterapeut på Karolinska Institutet och har tidigare läst international business and politics vid Stockholms universitet. Nästa steg blir en flytt tillbaka till Bulgarien för att följa sin ursprungsdröm att läsa till tandläkare.
– Förra året var jag borta mer än 130 dagar på grund av tävlingar. Det kräver planering, och ibland får man flytta tentor. Men det är värt det. Nu har jag kommit in på tandläkarutbildningen i Bulgarien, så planen är att flytta dit och fortsätta satsa på femkamp från Sverige. Så det kommer inte bli mindre resande, snarare mer.
Varför blev det just femkamp från början? Marlena skrattar:
– Jag gick till simhallen för att anmäla mig till simkurser, men så började de prata om fäktning och skytte. Jag var ett barn och tyckte det lät kul, så det blev så. Inget var planerat egentligen, men det blev rätt.
I Sverige tränar Marlena för tidigare OS-medaljören i femkamp, Svanter Rasumson som också var med som fäktingscoach under Universiaden.
– Han har varit min tränare, min kompis och lite som en extraförälder. Vi har en särskild relation och spenderar väldigt mycket tid tillsammans och det var faktiskt precis vad jag hoppades på när jag flyttade hit, att få den typen av stöttning. Han gör sitt bästa för att anpassa sina tider efter mina tävlingar för att kunna vara på plats, även när det handlar om fäktningstävlingar.
Nästa stopp för Marlena Jawiad är VM i Litauen. Och kanske, om ett par år, OS i Los Angeles.
Missa inget som händer inom studentidrotten –Följ oss på Instagram och prenumerera på vårt nyhetsbrev
Är du intresserad av SAIF:s tävlingsverksamhet – kontakta adam.stigborn@saif.se