Den 5 december börjar årets FISU World Forum i Costa Rica. Svensk Studentidrott representeras av SAIF:s nytillträdda förbundsordförande och två studenter. Forumet ger möjlighet att bygga nätverk och få kunskap kring hur andra förbund, organisationer och studenter runt om i världen arbetar. Från forumet hoppas vi hämta hem både inspiration och uppslag till hur vi kan stötta och utveckla Studentidrotten både lokalt och nationellt. Men vilka är det som ska representera svensk Studentidrott egentligen? Vi har intervjuat både SAIF:s ordförande och de två studenterna. Låt oss presentera studentrepresentanten Sebastian AL Rays!

Vem är du, berätta om din bakgrund? 
– Mitt namn är Sebastian AL Rays och jag är 20 år gammal från Stockholm. Jag har hållit på med brottning från att jag var sex år gammal. Efter att jag slutade som aktiv utövare har jag varit brottningstränare i fyra år, delvis inom parabrottning och delvis som fystränare för andra sporter, främst fotboll och hockey. Jag har även deltagit i digitala och fysiska utbildningar med Riksidrottsförbundet (RF). Just nu studerar jag tränarprogrammet på Umeå universitet. Utbildningen fokuserar mycket på elitidrott, psykologi och fysiologi.

Jag har sysslat mycket med brottning men jag är en person som tycker att allt som har med idrott att göra är jättekul!

Berätta mer om din brottningskarriär?
– Min resa inom Huddinge Brottarklubb (senare sammanslagen med Spårvägens Brottningsklubb) började redan som liten. Jag har satsats på brottningen och nått en del framgångar med klubben där jag tävlat både nationellt och internationellt och tagit medaljer. Jag har tävlat internationellt med Stadslaget i Finland och jag har även tävlat i Norge och Polen. På hemmaplan har jag ställt upp i SM två gånger. Jag var tyvärr tvungen att sluta med brottning efter att jag dragit på mig en skada i tonåren. Mitt engagemang inom brottningen har dock fortsatt och jag har till exempel varit med och arrangerat brottnings-EM för ungdomar i Huddinge. Under arrangemanget ställde jag upp och ansvarade för lite allt möjligt, alltifrån att vara kassör till att hjälpa till vid skador och sprida information till domare och tränare.

Hur såg din väg inom idrotten ut efter att du skadat dig?
– Efter att jag blev skadad och försökte ta mig tillbaka märkte jag att jag hamnat långt efter och jag insåg att jag inte skulle kunna komma igen och att skadan skulle hålla mig tillbaka. Då tappade jag all motivation och slutade med brottning. Eftersom brottningen var en så stor del av mitt liv kände jag att en viktig pusselbit saknades. Jag gick till klubben och provade att hoppa in och träna med de yngre årskullar för att ändå få hålla på med brottning även om jag inte satsade själv längre. Väl där upptäckte jag hur kul det var att få lära ut och hjälpa de yngre.

Jag fick både utöva sporten och hjälpa de yngre och på så sätt kunde jag hålla kvar brottningen i mitt liv.

Brottning är populärt och klubben har alltid behov av tränare för barn och ungdomar. Jag frågade huvudtränaren för de yngre om jag fick komma tillbaka och tränaren blev glad och sa att jag kunde komma tillbaka hur ofta jag ville och på den vägen är det.

Att vara tränare har gett mig mycket på flera plan. Dels har jag fått ut något för egen del som person och idrottare, dels blev jag uppskattad när jag var där och det kändes väldigt kul.

Sedan började jag även hålla fysträningar för personer och lag från andra sporter som ville komplettera sin träning med brottninsgfys. Jag har också engagerat mig inom parabrottning. 

Hur kom det sig att du började hålla fysträningar för andra sporter än brottning? 
– En av huvudtränarna på klubben hade bjudit in ett hockeylag för ett fyspass, jag var där och tittade på och fick hoppa in och hjälpa till att hålla träningen. Vi skickade ut inbjudningar till andra lag och sporter. Flera fotbollslag nappade och jag fick vara med och hjälpa till att hålla i flera av träningarna. Vi anpassade träningarna till den sporten som gällde, så det var inte bara brottningsfys som brottare tränar. Eftersom jag älskar variation tyckte jag det var jättekul att hålla fysträningar för andra sporter än brottning för det innebär en annan typ av träning där det inte bara är fokus på själva brottningen.

Det är roligt att kunna använda sin kunskap inom brottning för att hjälpa till att bygga upp idrottare för helt andra sporter.

Berätta mer om ditt engagemang inom parabrottning?
– Jag har tillsammans med Svenska Brottningsförbundet och via kontakt med RF arbetat med ett parabrottningsprojekt under två år. Satsningen går ut på att bidra till rörelse för personer med funktionsnedsättning. Jag upplever att det inte finns samma energi och hjälp inom parasport som det finns för personer som inte har någon funktionsnedsättning. Detta vill jag bidra till att förändra.

Min filosofi är att alla inte kan göra allt och hjälpa alla, men att alla kan göra något och hjälpa någon.

Under tiden för projektet har vi haft en digital utbildning om parabrottning och ökat från tio till tolv adepter. Jag tror att vi kommer att fortsätta öka framöver. Genom projektet har vi med RF:s hjälp marknadsfört parabrottningen via nyhetsbrev till kommuner. Planen framåt är att arrangera tävlingar och aktiviteter där parabrottare ges möjlighet att träffa andra paraidrottare i andra sammanhang. Mitt engagemang för parabrottning fortsätter och just nu arbetar jag för att skapa förutsättningar för parabrottning här i Umeå där jag pluggar.

Varför vill du åka till FISU World Forum?
– Först och främst tycker jag att det mesta inom idrott är kul och engagerande. Jag vill delta på forumet eftersom jag älskar variation och vill bidra till rörelse. Studentidrott har jag inte arbetat med specifikt förut, men så fort jag kom i kontakt med Studentidrotten väcktes många tankar och idéer. Jag har till exempel pratat med mina studiekamrater för att se om intresse för att träna brottning och brottningsfys finns på campus. Jag fick ett stort gensvar och många har uttryckt att det är superintressant och att de vill testa på. Därför undersöker jag förutsättningarna för att starta upp studentbrottning.

Dessutom vill jag lära mig mer om Studentidrotten och få chans till utbyte med andra studenter runtom i världen. Jag vill även träffa nya människor och nätverka för att skapa kontakter för framtiden. Under forumet vill jag lyfta Sverige och bidra till att ge de andra deltagarna en bild av hur det är att vara student och idrotta här. Förhoppningsvis kan bilden jag förmedlar inspirera.

Vad tror och hoppas du att forumet ska ge dig?
– Kontakter och nätverk runtom i världen och en vidgad förståelse av Studentidrotten. Jag hoppas få djupdyka i olika frågor kring vad Studentidrott kan innebär runtom i världen och vilka olika vägar man kan ta. Jag hoppas även få inspirerande idéer och tankar från andra. Slutligen tror jag att det kommer bli en bra och rolig tid där såklart. Jag tror det blir ett minne för livet som man kan blicka tillbaka på vid svårare och tuffare tider.

Jag tror att erfarenheten kommer göra så att jag får fler verktyg att hjälpa andra.

Vad hoppas du åstadkomma som representanter för svensk Studentidrott?
– Mitt mål är att representera Sverige på ett föredömligt sätt, jag kommer vara väl förberedd och vilja utbyta mycket erfarenheter. Jag hoppas att de andra deltagarna ska känna att vi är öppna och att de kan vända sig till oss med frågor.

Jag hoppas att vi ska kunna ge goda exempel från den svenska idrottsrörelsen och kunna gör ett avtryck som ett land som uppmuntrar till samverkan med andra.