Bilda förening

Steg 1 – Bilda studentidrottsförening
En studentidrottsförening är enkel att bilda. Det räcker att ni är några som vill idrotta och som vill göra det tillsammans under organiserade former. Då bestämmer ni er för att bilda en förening och vad ni ska heta. För att sedan bli medlem i ett förbund krävs lite administration.

Först skapar ni ett dokument där ni skriver vad som ska gälla i er förening, det dokumentet kallas stadgar. Vi rekommenderar er att utgå från Riksidrottsförbundets (RF) stadgemall för föreningar. Använd gärna dessa för inspiration och idéer och anpassa så att de speglar er förening. Om ni vill så går det även använda förslaget rakt av (kom ihåg att fylla i luckorna i stadgarna, namn på föreningen, när stadgarna är fastställda med mera).

Stadgarna röstas fram vi ett bildandemöte där ni i punktform skriver vad som händer och vad ni beslutar under mötet (exempel på bildandeprotokoll).

En bra idé kan vara att ha en arbetsgrupp som redan innan bildandemötet tar fram ett förslag på stadgar samt frågar runt på lärosätet vilka som vill vara medlemmar och bjuder in dessa till ett bildandemöte. Tänk på att det gärna ska framgå av föreningens namn att det är en studentidrottsförening, exempelvis Stockholms Studenters IF eller Dalastudenternas IF.

Steg 2 – Ansök om medlemskap i Sveriges Akademiska Idrottsförbund
Nu är det dags att söka om medlemskap i Sveriges Akademiska Idrottsförbund. Det gör du här
.

Medlemskapet behövs för att få delta på utbildningar och tävlingar arrangerade av förbundet samt för att få ekonomiskt stöd i form av LOK-stöd samt Idrottslyftsmedel. En studentidrottsförening kan delta i alla förbundets arrangemang.

För att ansökan ska vara komplett måste ni bifoga protokoll från bildandemötet samt föreningens antagna stadgar. Det krävs även att ni har ett organisationsnummer som ni söker hos Skatteverket.

När medlemsansökan skickats in behandlas den av förbundet. Därefter får föreningen besked om medlemskapet.

Steg 3 – Medlemsavgift & plus- eller bankgiro
När föreningen blivit medlem kommer en faktura på årsavgiften att skickas till föreningen. Passa även på att skaffa ett plus- eller bankgirokonto så snart som möjligt, då kan ni hantera era pengar på ett enkelt sätt.

Steg 4 – Öppna upp föreningens IdrottOnline-sida
Sist men inte minst behöver ni öppna upp er IdrottOnline-sida. Den används för att kommunikationen mellan förening och förbund ska fungera bra. I IdrottOnline söker ni LOK-stöd samt Idrottslyftsmedel. Här finns även ert medlemsregister som måste fyllas i med medlemmarnas namn och fullständiga personnummer. Varje år ska föreningen lägga in alla medlemmar i medlemsregistret, via IdrottOnline. Har inte föreningen registrerat en sådan sida måste det göras först.

Checklista för styrelsebyte

För att enkelt kunna administrera föreningens medlemsregister, LOK-stöd och ansökningar av Idrottslyftet är det viktigt att ni har aktuella uppgifter i IdrottOnline, svensk idrotts administrativa system.

Vid styrelsebyte rekommenderar vi att ni går igenom följande på föreningens IdrottOnline-sida.

  1. Skaffa 1-2 huvudadministratörer
    Se till att 1-2 personer i nya styrelsen får rollen som ”Huvudadministratör”. Denna roll tillsätts av Riksidrottsförbundet via nedanstående länk. Säg att ni vill ha ny huvudadministratör till föreningen och uppge namnoch personnummer i forumläret nedan. Välj “akademisk idrott” som idrott.
    Se här.
  2. Huvudadminstratören tillsätter Klubbadministratörer
    Huvudadministratören kan i sin tur tillsätta ”Klubbadministratör” efter behov. ”Klubbadministratör” ger nästan exakt samma behörigheter som ”Huvudadministratör”, men kan tillsättas och tas bort av andra
    administratörer (ni behöver inte kontakta Riksidrottsförbundet för detta).
  3. Lägg in nya styrelsen som medlemmar i föreningen
    Lägg in varje person i den nya styrelsen som medlem i föreningen. Därefter tilldelar ni dem förslagsvis respektive roller ordförande, kassör, LOK-stödsansvarig och Idrottslyftsansvarig firmatecknare.
  4. Uppdatera föreningens medlemsregister löpande
    Håll föreningens medlemsregister uppdaterat genom att lägga till nya medlemmar och ta bort medlemmar som slutat i föreningen.
  5. Idrott-Online-utbildningar hos SISU Idrottsutbildarna
    Gå gärna en utbildning i IdrottOnline för att lära er grunderna. Det blir så mycket enklare och roligare när man förstår vad och hur man ska göra.Vi rekommendera alla nya styrelser att gå en utbildning! SISU Idrottsutbildarna erbjuder utbildningar och du kan söka efter utbildning nära din förening här.

Värdegrund

Varje förening har oftast en värdegrund, mer eller mindre klart formulerad. I föreningens stadgar finns en ändamålsbeskrivning som redogör för vad föreningen ska verka för. I denna beskrivning blir det ofta också tydligt vilka värden som ska vara vägledande för föreningen och dess verksamhet. Självklart är det viktigt att både medlemmar och ledare känner till dessa värden och ställningstaganden. Medlemmarna och de ideellt engagerade i föreningen ska ju tillsammans verka för att dessa värden efterlevs i föreningen och i verksamheten.

Många föreningar väljer att sammanställa en broschyr med de riktlinjer som är centrala och sprida den till medlemmar, ledare och andra intresserade. Ofta underlättar och tydliggör en policy för medlemmar, ledare, förtroendevalda och anställda vad föreningen står för.

Ett sätt att ta fram en policy kan vara att anordna en studiecirkel i ämnet för ledare och medlemmar i föreningen. Det är av stor vikt att den policy som till slut antas av föreningen är förankrad hos ledarna och medlemmarna. Annars finns risken att medlemmarna inte känner att den överensstämmer med föreningens verksamhet och policyn kommer sannolikt inte ha någon påverkan. En policy kan behandla föreningens syn på exempelvis idrottslig utveckling eller/och föreningens ställningstagande för jämställdhet och mångfald. I policyn kan det framgå vem en medlem kan vända sig till om man upplever att man har blivit diskriminerad eller på annat sätt orättvist behandlad.

Det upplevs i allmänhet som positivt att föreningen tar ett tydligt ställningstagande i olika frågor. För en ny ledare eller en ledare som är ung kan det upplevas som en stor trygghet att föreningen har en tydlig linje i olika frågor som påverkar verksamheten.

Årsmöte

Årsmötet är ett möte för alla medlemmar i föreningen. I de flesta föreningar har varje medlem en röst på årsmötet.

Årsmötet är föreningens högst beslutande organ. Årsmötet beslutar om vilka personer som får förtroendeuppdrag i styrelsen, valberedningen och som revisorer. Styrelsen ska företräda medlemmarna mellan årsmötena. De förvaltar och genomför de beslut som medlemmarna har tagit. Medlemmarna ska på årsmötet ta ställning till huruvida styrelsen från föregående verksamhetsår har gjort ett bra jobb och om de beviljas ansvarsfrihet eller inte.

Hur ett årsmöte ska gå till ska regleras i stadgarna. Stadgarna ska ange hur kallelsen till årsmötet ska skickas ut och när. Vidare ska det i stadgarna beskrivas hur medlemmarna väljer en styrelse, valberedning och revisorer. Det är viktigt att styrelsen och andra representanter för föreningen informerar och kommunicerar med medlemmarna om deras rättigheter och skyldigheter inför ett årsmöte. Medlemmarna ska känna till hur de kan lyfta olika förslag till beslut, så kallade motioner. Vanligtvis måste medlemmarna skicka in sina motioner en viss tid innan årsmötet. Styrelsen ska sedan kommentera och ge förslag till beslut. Motionerna, kommentarerna och förslagen till beslut ska sedan skickas ut till årsmötesdeltagarna i god tid före årsmötet. På årsmötet röstar sedan medlemmarna om motionerna.

Valberedning

Valberedningen har en central roll i en förening. Valberednings främsta arbetsuppgift är att ge förslag till nya förtroendevalda. Valberedningen ska ge förslag till nya ledamöter till styrelsen och till revisorer. Det är därför bra om de som sitter i valberedningen är aktiva i föreningen, deltar på sammanträden, aktiviteter och andra sammankomster, så de känner till vilka personer och kompetenser som finns.

De ska kontinuerligt studera det som händer i föreningen, hur föreningen utvecklas och om det finns brist på viss kunskap eller erfarenhet. Läsa protokoll från styrelsemöten och kanske delta på styrelsemötena är två lämpliga metoder. Vissa föreningar har diskussionsforum på Internet som kan vara lämpliga för valberedningen att följa. Detta för att vara uppdaterade om vilka samtal som förs i föreningen. Att tala med medlemmar och styrelseledamöter om deras syn på styrelsens förmåga att leda föreningen är en viktig del av valberedningens arbete.

Årsmötet väljer vilka som ska sitta i valberedningen. Hur många ledamöter samt för hur lång mandatperiod de sitter, ska regleras i stadgarna. Utifrån föreningens verksamhet och dess behov ska valberedningen söka efter personer som tillsammans utgör en bra representation av föreningens medlemmar samt bidrar med kunskaper och erfarenheter till föreningens ledning. Valberedningen ligger direkt under medlemmarna och är därför självständiga från styrelsen. De ska inte ta order från styrelsen utan arbetar, precis som styrelsen, på förtroende från föreningens medlemmar.

Nyheter

Meny